
Många har frågat mig hur det känns att vara mamma, så tänkte i alla fall FÖRSÖKA förklara det i ord.
Att föda ett barn och att hålla det i sin famn och inse att det är fina gener och att barnet har växt inuti dig och varit en del utav dig, bokstavligen, det är verkligen en obeskrivlig känsla.
När den där söta, och så lilla handen, klämmer tag runt hela ditt finger så slår hjärtat så himla fort. Hela världen stannar upp och man tänker verkligen inte på något annat än att just det där lilla livet, är det vackraste på denna jord.
Känslan är helt underbar! Det går faktiskt inte att beskriva i ord, men jag försöker så gott jag kan. Om ni tänker er att ni har älskat eller älskar någon, familjemedlem eller en pojkvän/flickvän/vän, så pass mycket att ni skulle göra precis allt för den personen, så länge den mår bra. Så känns det!
Den kärleken är så stor, enorm, vacker och den finaste kärleken jag någonsin upplevt.
Många undrar hur det känns att jag inte kan "leva det livet jag hade kunnat", ifall jag inte hade fått Melina. Men ska jag vara helt ärlig, så saknar jag det inte. Inte det minsta lilla. Jag skulle inte vilja ha det på något annat sätt, är så som jag har det nu. Melina gör mig glad, lycklig och ger mig så himla mycket kärlek.
Jag hinner ändå träffa mina vänner och i samband med detta har man insett vilka ens riktiga vänner är. De som fortfarande står kvar vid ens sida och visar kärlek gentemot Melina och vill träffa henne, nästan mer än mig, haha. Ja, mina vänner är fantastiska!
Men har tid till att gå ut ibland också. Och visst det är inte samma sak som innan. Jag är mer reserverad, jag raggar inte och gör sånt som jag kanske hade gjort ifall jag inte hade haft Melina. För minsta lilla grej, påverkar henne. Därför tar jag allt som det kommer och låter Melina ALLTID kommer i första hand.
Man skrattar och ler och man mår så jäkla bra, varje gång man bara tittar in i de där små och vackra ögonen. Håller henne i famnen och känner hennes hjärtslag. När hon skrattar och gör någon min, så växer hjärtat allt mer.
Man kan inte beskriva hur det känns, som sagt, för känslan är enorm. Utan man måste verkligen uppleva det själv, för att förstå till hundra.
Man blir även stark och självsäker som person! Det är någon jag kommer tacka Melina för varje dag, när hon blivit större. Hon har gett mig så mycket styrka och mod!