lördag 17 december 2011

The love you can't desribe

Många har frågat mig hur det känns att vara mamma, så tänkte i alla fall FÖRSÖKA förklara det i ord.

Att föda ett barn och att hålla det i sin famn och inse att det är fina gener och att barnet har växt inuti dig och varit en del utav dig, bokstavligen, det är verkligen en obeskrivlig känsla.
När den där söta, och så lilla handen, klämmer tag runt hela ditt finger så slår hjärtat så himla fort. Hela världen stannar upp och man tänker verkligen inte på något annat än att just det där lilla livet, är det vackraste på denna jord.

Känslan är helt underbar! Det går faktiskt inte att beskriva i ord, men jag försöker så gott jag kan. Om ni tänker er att ni har älskat eller älskar någon, familjemedlem eller en pojkvän/flickvän/vän, så pass mycket att ni skulle göra precis allt för den personen, så länge den mår bra. Så känns det!
Den kärleken är så stor, enorm, vacker och den finaste kärleken jag någonsin upplevt.

Många undrar hur det känns att jag inte kan "leva det livet jag hade kunnat", ifall jag inte hade fått Melina. Men ska jag vara helt ärlig, så saknar jag det inte. Inte det minsta lilla. Jag skulle inte vilja ha det på något annat sätt, är så som jag har det nu. Melina gör mig glad, lycklig och ger mig så himla mycket kärlek.
Jag hinner ändå träffa mina vänner och i samband med detta har man insett vilka ens riktiga vänner är. De som fortfarande står kvar vid ens sida och visar kärlek gentemot Melina och vill träffa henne, nästan mer än mig, haha. Ja, mina vänner är fantastiska!
Men har tid till att gå ut ibland också. Och visst det är inte samma sak som innan. Jag är mer reserverad, jag raggar inte och gör sånt som jag kanske hade gjort ifall jag inte hade haft Melina. För minsta lilla grej, påverkar henne. Därför tar jag allt som det kommer och låter Melina ALLTID kommer i första hand.

Man skrattar och ler och man mår så jäkla bra, varje gång man bara tittar in i de där små och vackra ögonen. Håller henne i famnen och känner hennes hjärtslag. När hon skrattar och gör någon min, så växer hjärtat allt mer.
Man kan inte beskriva hur det känns, som sagt, för känslan är enorm. Utan man måste verkligen uppleva det själv, för att förstå till hundra.

Man blir även stark och självsäker som person! Det är någon jag kommer tacka Melina för varje dag, när hon blivit större. Hon har gett mig så mycket styrka och mod!

6 kommentarer:

D sa...

"nästan mer än mig, haha" - jag känner mig träffad, ja. hahahah <3

nermanatahirovic sa...

Hahahaha göööör det också! Haha <3

Chantal sa...

Men hallå där! Har du glömt hur det var?! Det tog flera månader innan du ens kommenterade att du hade ett barn! Gör du som strutsen??????

nermanatahirovic sa...

Hahahah, alltså tack för att jag fick skratta lite för tillfället :) Sköt ditt liv så sköter jag mitt. Man ska inte lägga sig i något man inte vet någonting om.
Don't bother att kommentera, för det biter verkligen inte på mig, haha! Herregud :)

Alina sa...

kämpa tjejen , du verkar som en helt fantastisk mamma och Melina ska skatta sig lycklig som har dig. Strunta i folk som lägger dig i hur din historia var när du födde henne, se framåt du är en stark person och en grym mamma. Tycker att många ska ha dig som förebild när det gäller mamma rollen. Så mycket kärlek som du GER Melina, när hon kan läsa din blogg när hon blir äldre så kommer hon förstå hur GRYM mamma hon har. Så mycket skit som du verkar ha gått igenom , men ändå tar dig upp, STARK. jag som inte känner dig och igenom bara läst några gånger i din blogg. TRE ord , GRYM MAMMA,STARK och SNYGG. // kram Alina

nermanatahirovic sa...

Tack så jätte mycket för de fina orden!
Men som du själv säger, så bryr jag mig verkligen inte om vad folk säger/skriver. Jag vet vart jag har mig själv och älskar min dotter över allt annat. :)
Sen att folk måste klanka ner på andra för att själva må bra, är bara sjukt synd. Alltså synd om de människorna :)

Tror att du är minst lika snygg och stark! Säkert även en bra manma, ifall du har barn :)
Kram på dig!