Imorse, efter att Melina hade åkt, så blev det att sätta sig i bilen och åka till Norrköping med bror och mamma. Mamma skulle kolla matta till vardagsrummet och så skulle vi storhandla åt bror och släppa av honom hemma hos sig. Blev även en bit mat, eller två, på Chili & Wok. Jag är helt proppmätt!
Kommer en massa folk hit ikväll, så blir att titta på bosniska versionen utav "Idol" och leka med bebisen Vedad!
15 kommentarer:
men visst sågs vi på hugos i går?! Ångrade du dig?
Jag var inte ute i fredags, som sagt. Så nej vi sågs inte. Vem du nu än är...
Några råd från en vän….
Jag följer både din blogg,har dig på Facebook, och “känner” dig lite grann utanför i verkliga livet också. Och jag kan till viss del förstå att folk bryr sig om vad du gör och skriver. Det blir ju intressant därför att du skriver så mycket som inte stämmer. Varför hittar du på/ljuger, och skriver olika saker på Facebook och på Bloggen? Och vem ljuger du för? Du kan t.ex. skriva på bloggen att du varit hemma och tagit det lugnt, sen har man sett dig ute. Och t.o.m. snackat med dig. Eller så har du skrivit att du varit hemma med dottern och myst, och en stund efter är du taggad på Hugos? Men de taggarna eller kommentarerna är du snabb att ta bort. Men inte tillräcklig snabb för många hinner läsa.
Att du ljuger och låtsas måste ju vara skitjobbigt för dig ju!! Hålla isär vad man sagt till den ena eller andra. Vad man skrivit på bloggen och vad man skrivit på Facebook. Sen finns det kanske ett tredje alternativ också, och det är sanningen. Fy fan, vad jobbigt liv du måste ha! Jag skulle aldrig klara av att hålla på och ljuga som du gör. Du kommer krascha en vacker dag. Hur orkar du, och varför gör du det? Det måste ju finnas en anledning? Om du känner att du vill skriva om ditt liv i bloggen, ha den för din egen skull. Håll dig till sanningen, och skriv inte för att du vill ha komplimanger osv. (för innerst inne kan det ju inte vara roligt att få komplimanger för något som inte är sant) Skriv inte för att du vill att folk ska tro olika saker. I en sån här liten stad får man alltid höra vem som varit ute, vem som gjort vad….osv. Sanningen kommer alltid fram, och folk pratar med varandra.
Du lockar ju bara fler att följa din blogg och lägga sig i, när du ljuger, och håller på. Folk irriterar sig när du kommer med massa lögner osv. Om du känner att du att du måste ljuga om olika saker, t.ex. hur mycket du festar, så är det antagligen för mycket fest, och det vet du om. Annars skulle du ju inte behöva ljuga….Eller hur? Försök att ändra ditt liv, i stället. Så att du är sann mot dig själv. Då kommer du må mycket bättre! Ställ dig frågan i stället, VARFÖR känner jag ett sånt sjukt behov av att vara ute jämt. Varför är jag inte nöjd med att vara hemma med min dotter på kvällarna? Svaret kanske finns i de frågorna.
Sen undrar jag en annan sak. Vad säger dina föräldrar om att du går ut så mycket? Mina föräldrar skulle aldrig acceptera att jag var ute så mycket, och absolut inte om jag hade barn! Har du flera olika barnvakter, eller? Och varför är hon inte hos sin pappa när du vill gå ut, i stället? Det måste väl vara bättre för henne, än att du hellre lämnar henne med barnvakter? Även mormor och morfar är ju barnvakt. De enda som inte är det är väl du och hennes pappa?!
Var sann mot dig själv, Nermana! Först när du verkligen tror på dig själv, kommer andra göra det också!
Vad gäller att vänta på kärleken, eller gå ut och leta efter den, så finns den antagligen mitt framför näsan på dig! Det gäller bara att se på ett längre perspektiv, och inte leta bland fulla killar på krogen. För där finns han troligen inte. Du väljer både kille och en förebild för din dotter, så se till att du tänker efter både en och två gånger! Säkert vet du redan någon som du vet skulle vara bra för dig OCH henne. Ge det en chans! Komplicera inte till saken. Följ bara ditt hjärta OCH din hjärna! Då kommer det bli bra! Lycka till!
Ursäkta, men hahahaha...
Ifall du nu "känner" mig, så hade du varit modig nog att stå för vem du är för det första?
För det enda jag har att säga är att din kommentar är rent skitsnack och inget annat. Jag tar inte bort taggar eller liknande och jag ljuger verkligen inte om vart jag befinner mig. Finns ingen anledning till det för det första?
OCH för det sista, hade du "känt" mig, hade du vetat att de gånger jag verkligen går ut, är de gånger när Melina är just hos sin pappa. Resterande dagar, då hon är hos mi, tillbringar jag all tid som bara går åt att umgås med min dotter.
Försök trampa på någon annan, än mig. Jag tar inte åt mig, för sanningen är den att om du har orkat ta dig tiden till att skriva denna skrattretande och tomma kommentar, så borde jag önska dig ett lycka till :)
Har ingenting att dölja så varför skulle jag hitta på och ljuga, sanningen är det jag lever efter.
Ni anonyma och omogna kommentatorerna är ju allt för roliga. Jag kan i alla fall stå för vem jag är och vad jag säger och gör, varför vågar inte ni det? Finns väl något bakom det..
Herregud! Hur orkar folk?? Sköt ert egen liv istället!!
håller med dig alex...
Sv: exakt! De är väl för fega för att våga stå för det man skriver! Att man ens orkar lägga energi på att skriva en sån kommentar, helt i onödan!
Haha jo vi hade skitkul, men det fick sitt pris idag :) hoppas du haft en bra helg!
' Hahah! Vilket skratt du kan få dig, nästa för livet ju! Anonyma kommentarer brukar vara de bästa. Man kan nästan se sig personen som sitter bakom data skärmen och skriver kommentaren. Man vet precis hur den människan är och hur den lever. Mislim, hur kan dina föräldrar till låta det? Öh! . hur, ja du, man har väl ett eget liv? :) Det är föräldrar som litar på en för de vet hur man är. De låter en att leva ett eget liv ! Utan att man ska behöva rapportera konstant vem man befinner sig med och var! De känner en tillräckligt väl för låta en vara ute utan att hålla de i handen.
Jag vet Aldijana, lika roligt varje gång! Så sjukt att man inte kan stå för sina påståenden, när man väl skriver de och är så "tuff" bakom sina kommentarer. Förstår inte hur folk tänker, faktiskt. :)
Haha, ja alltså, det är väl sjukt att de ens låter mig gå ut och promenera helt själv? Liksom, varför ska en mamma vara ute och promenera?
När man fått barn, ska man inte göra något alls .. Och går man ut varannan helg, en dag, ibland inte ens det, så är man ute MYCKET och JÄMT. Haha, insane alltså..
Hahah! Verkar nästan som om det bästa vore om vi la dig bakom lås och galler ;) Jag brukar inte ofta använda det ordet men, stvarno ima ljudi sto su zaostali ko bas pravi seljaci neki. Men man måste ändå skratta åt det när de försöker att uppfostra en 'hahaha' ! Det är självklart att du ska ha din egen tid när Melina ändå är hos sin pappa. Sen vad du gör den tiden, är väl mellan dig, och ja, dig ! :) ingen annan. Bara för man har fått barn betyder det inte att man kan lika gärna stänga sig inne och äta sig fet. Klart att man ska vara ute och träna, shoppa, umgås osv. Du vill ju vara aktiv och glad tills Melina kommer hem. Det är faktiskt så att träning och umgänge gör en piggare. Att bara sitta hemma gör en bara seg! I can go on and on, haha men ska sluta nu, :) Tror du förstår min poäng! men se vilka som inte har liv, för fäljer dig så de sedan kan rapportera till dig ;) PUSS !
Shit asså, vem va de då jag bjöd på en manhattan?!?!
Hahah, aa men som för ett tag sen. "Skaffa nya vänner, som har barn osv". Alltså, va?! Ska jag skita i mina nuvarande vänner och inte umgås med de, bara för att jag har barn och inte dem? Det är helt sinnesjukt? Hör bara på hur det låter.. Vissa tänker ju inte längre än vad näsan sträcker sig.
Självklart ska jag kunna gå ut, träffa mina vänner och vara social när Melina är hos sin pappa. Finner INGET fel i det, sen som andra tycker det är fel, får väl de låsa in sig när de skaffat barn och leva i celibat för sig själva..Tills de möter människor som har barn och kan umgås med de.
Makes NO sense?!
PUSS på dig! Och en FET kram för att du bryr dig Aldijana!
C: GROW UP.
När ska folk ge sig? Gått mer än ett år sedan melina föddes och fortfarande är kommentarerna igång. Är det inte om det ena felet så är det om det andra. Inte konstigt om nermana inte tar kommentarerna på allvar. Och ändå fortsätter det. Vad är poängen med det hela?
Det är ju alltid NÅGOT Danira .. Antar att det är för lite som händer och jag har slutat bry mig om vad folk säger, så man måste pressa för att försöka få fram något litet. Helt sjukt..
Känner likadant, är över ett år nu, men ändå.
Skicka en kommentar